Dansa segerdans

  
Nu får jag snart göra min segerdans på riktigt (som jag redan i misstag började på förra veckan, dvs på tok för tidigt) för nu är det bara två ljusbehandlingar kvar! På ren svenska betyder det endast två tidiga mornar kvar! Halleluja

Det har verkligen varit tröga mornar, med väckning klockan 5.30 tre dagar i veckan. Jag kommer inte i tid i säng på kvällen, det är väl det största problemet. Det andra är väl att jag inte är morgonpigg. Har aldrig varit det. Visserligen har jag inte ro att sova bort hela dagen heller, att vakna kl 10 en ledig morgon känns nästan som en katastrof. Halva dagen är ju förbi då, känns set som. (Jaja, ni ungdomar som läser, jag är en gammal tant). Vid 8-9 är lagom om jag själv får välja. Och det är S T O R skillnad mellan 5.30 och 8. Sådesså. 

Igår var jag till allergiskötaren och fick lite tips och råd om hurdana krämer och produktet jag kunde använda. Hade tid kl 14.30 och var där i god tid – tur nog – för jag snurrade i över 20 mi uter runt parkeringen för att leta reda på en parkeringsplats. Det var fullt överallt! 14.17 hittade jag äntligen en ledig plats, och jag fick parkerat. Då jag kom ut igen ca 15.15 hade bilarna glesnat märkbart. Förstås. 

Oberoende, tillbaka till allergiskötarbesöket.  Det pratades också om hurdana produkter jag kommer i kontakt med på jobbet, och vad jag kunde göra för att undvika viss hudkontakt med olika ämnen. 

Det pratades om allergiteset jag ska på i februari. På en vecka (5 dagar) får jag inte duscha. Hur ska det gå till? 

Jag måste också undvika under denna tid onödig rörelse och jag får inte bli svettig. Detta är något jag ska diskutera med läkaren vidare om. 

Men oberoende – woop woop för att jag enbart har två ljusbehandlingar kvar! Ska bli skönt att få normal vardag igen!

Annonser

9 timmars nattsömn

Igår kväll åkte sambon på sin sedvanliga arbetsresa till Sverige, som han gör flera gånger i året. 

Detta betydde ju att jag blev ensam hemma med barnen. Idag morgon hade jag igen min ljusbehandling inbokad kl 7.15, vilket ju medförde små trubbel på vägen då sambon är bortrest. Hur gör jag med barnen på morgonen? Vem för sonen till förskolan? Jag måste starta ca 6.15 hemifrån, vilket ju är för tidigt med tanke på förskolan. 

Min väninna ställde snällt upp som tur. Barnen fick åka dit klockan 6 på morgonen, käkade frukost och hon såg till att de tryggt kom till skola och förskola. Vad skulle man göra utan vänner?

Som sagt, vi hade nästan olagligt tidig väckning idag morgon med barnen, kl 5.30 men det gick helt ok, för igår gjorde jag något som knappt händer en gång i året – jag gick och lade mig tillika med barnen och var i drömmens värld redan kl 20.30. Haha, att det ens kunde vara möjligt för mig att sova en 9-timmars natt! Men tydligen behövligt. 

Och  nu sussar det två små i skrivande stund intill mig i min säng – det var tydligen tungt att stiga upp så tidigt. 

Det är förresten riktigt busväder idag. Storm och regn. Så jag måste drömma mig till varmare breddgrader, närmare bestäm Spanien, som vi var till för två somrar sedan. 

  

Ljusbehandlingens negativa sida

  
Nu har jag fått ljusbehandling i tre veckor, och ytterligare två veckor återstår. 

Jag är väldigt positivt överraskad, eftersom jag redan fått så stor hjälp av behandlingen. Alla eksem på kroppen har försvunnit helt, enbart handflatorna har små utslagg fortfarande, som kommer och går. 

Men mitt i allt detta positiva, finns också för tillfället en negativ sida. Nämligen brännskador. För nu är jag röd runt mag – och ryggpartiet. Hade redan lite rodnad på magen förra veckan, så jag skyddade då magen med händerna ca halva tiden av behandlingen. Idag morgon var rodnaden helt borta, och jag tänkte att jag inte behöver skydda kroppen desto mer, än att jag hade bh:n på mig denna gånga pga lite rodnad på bröstet. 

Men nu, gott folk, är jag alltså en kokt kräfta. Och nu är det första gången det dessutom lite svider och hettar. Som om man bränt sig i solen. 

Turligt nog har jag nu två dagar paus, men jag antar att de på måndag måste justera på styrkan, eftersom min hud på utvalda ställen är känsligare än andra ställen. Man ser tydligt vilket hudparti som inte sett solen på länge….

En nära-döden-upplevelse hann jag också bekanta mig med idag morgon då jag körde hemåt från sjukhuset. Ok, kanske lite att ta i. Men anyway. 

Skulle gruppera för att svänga till höger, och av någon anledning hamnade jag lite långt ut på kanten av vägen, på avsvaltskanten som tydligen var ganska hög. Min lilla loppa till bil slirade o skuttade förstås av detta då den är så liten, men hann tur nog styra i tid och räta ut åbäket utan större skavanker. Men hjärtat hoppade nog ett extra varv. 

Fy för mörka mornar. 

Eau de naturelle

Så var det fredag och sista ljusbehandlingen gjord för denna vecka!

Idag fick jag vara utan badmössa och visir under behandlingen, men solarieglasögonen var förstås på. 35 sekunder stod jag idag i ljuset.

Jag som oftast vill ha nån form av smink på mig, får nu vänja mig att vara utan. Tur har jag inga större evenemang har på kommande åtminstone detta veckoslut, så man kanske klarar sig. Att inte heller kunna lägga i några produkter i håret är också en bit att svälja. Javisst, det är kosmetiskt och i-landsproblem, men då man är van att kunna styla håret så känns det lite ovant.

Den enda ”hårprodukten” jag använder för tillfället är en bassalva jag tvättar håret med, och kortisonen jag lägger i hårbottnet, haha. Håret blir på så vis ganska naturligt ”oljigt” och slickat, speciellt efter kortisonkrämen. Men förvånansvärt bra funkar bassalvan som schampo!

Idag är mitt hårbotten på lite gladare humör, det är ganska torrt, och flagar inte lika mkt hud som t.ex igår. Nu återstår det  att se om ljusbehandlingen gjorde någon inverkan även på hårbottnet.

Ha en riktigt skön dag allihop! 

IMG_3734

Då tröttheten tar över

Idag funderar jag verkligen hur en människa kan vara så trött som jag varit sedan eftermiddagen. Ögonen känns sandiga, och hela jag är som en enda zombie. Hade haft god lust att slänga mig på sofflocket då jag kom hem från jobbet idag, men av erfarenhet vet jag att detta enbart gör mig ytterligare trött. Det är länge sedan jag varit så här trött efter en arbetsdag. Tidigare var det ganska vanligt, speciellt då jag åt väldigt tokigt. 

Det var inte förrän min väninna på kvällen konstaterade att det säkert är kortisonkuren jag äter som gör mig trött som jag fattade, att det säkert är orsaken. Är inne på fjärde dagen med både antibiotika och kortison nu, så över hälften är avklarat. Så förhoppningsvis ger det med sig snart. 

Att det dessutom blir så tidigt mörkt om kvällarna gör ju förstås också sitt, man blir ju inte piggare precis. 

Nu hoppas jag bara att jag vaknar i tid imorgon, eftersom det är min ljusbehandlingsmorgon med väckning kl 5.30. Bara barnen somnat tror jag att jag också ger upp för denna dag. 

 

mörka kvällar som dessa drömmer man sig gärna bort till sol och sommar.
 
Har ni haft en bra dag?

Uppe före tuppen

Egentligen borde det vara olagligt att ha väckarklockan att ringa före kl 6 på morgonen. Men idag morgon hade jag väckning kl 5.30, dvs för mig mitt i natten. Orsaken till detta var förstås min ljusbehandling jag hade inbokad till kl 7.15, dessutom på annan ort. Närmare sagt Åbo.

Då jag väl släpat mig upp ur sängen var det riktigt skönt att vakna upp till ett tyst hus, och få pyssla på ensam i mörkret. Dricka en kopp kaffe och sedan styra stegen mot bilen. Det höll dock på att strula till sig med min åkande, eftersom jag inte hittade bilnycklarna. Sista stället jag letade på var i bilen, i startlåset. Och där var de förstås. Herregud så slarvig jag blivit.

Skulle idag köra en ”ny” väg som min arbetskompis tipsat mig om, och jag ville ju förstås starta i tid. Var i god tid framme, och väntade några minuter innan dörrarna till avdelningen för hudsjukdomar öppnades.
Det positiva, förutom att det fanns massvis med parkeringsplatser att välja mellan denna tid på dygnet, var att jag fick gå på min behandling lite tidigare än utsatt tid, eftersom det bara var en annan tjej och jag som kommit så tidigt. Detta betydde i sin tur att jag inte blev försenad till jobbet. Hurra!
Alla små minuter, om även det är fråga om 10 minuter, spelar stor roll, speciellt på morgonen.

Ljuset

Behandlingstiden ökades denna gång, men med hur många sekunder blev osagt. Kanske från 22 till 30? Varmare kändes det också denna gång, och efteråt kändes huden lite solbränd. Oberoende så var det snabbt över, jag fick bli insmord i salva, och sedan kläderna på. Kl 7.19 var hela proceduren klar, och jag kunde hoppa tillbaka in i bilen.

På jobb var jag 7.50, så det hela gick som smort! På fredag har jag nästa behandlingstid, lika tidigt. Kanske man blir van med att stiga upp före tuppen?

Första ljusbehandlingen

Som jag skrev tidigare idag hade jag ju tid till hudläkare idag eftermiddag. Jag blev väl bemött, och läkaren konsulterade även hudspecialisten, eftersom mitt hårbotten är ganska illa däran. Det vätskar och kliar och har knappast någonsin varit i så dåligt skick som idag.

Nu fick jag hem med mig antibiotikakur, och en kortisonkur som jag alltså tar invärtes liksom antibiotikakuren. Dessutom tog de ett prov på mitt hårbotten, för att utesluta bakterier eller virus. Det provsvaret vet jag inte när som är klart. Då mitt hårbotten lite lugnat sig, får jag ännu smörja mitt hårbotten med Locoid Crelo, i kurform. Som schampo får jag nu använda Humektan, som alltså är en bassalva, men i lite lösare form.

Nu är alltså planen den, att jag till först ska få hårbottnet i skick, och så är fortfarande ljusbehandlingen aktuell för mig. Mot våren kommer troligen ett allergitest att göras, men nu då huden är i så dåligt skick är provsvaren inte tillförlitliga.

Efter läkarbesöket fick jag ännu gå och prata med en skötare, som bokade in mina ljusbehandlingstider. Döm till min förvåning fick jag redan tid till idag, så ljusbehandlingen började fortare än jag anat!

Själva ljusbehandlingen var fortare än kvickt över, eftersom behandlingstiden endast var 22 sekunder första gången. Tiden förlängs efter varje gång.

Jag fick alltså klä av mig i ett omklädningsrum, varefter jag fick en duschmössa på huvudet för att skydda mitt såriga huvud, en visir över ansiktet och skyddsglasögon. Därefter hänvisades jag till ljusbehandlingsboxen. Boxen i sig liknade egentligen ett duschskåp.

I den stod jag alltså 22 sekunder, och sedan var det klart. Det kändes lite varmt under behandlingstiden, men annars inget speciellt. Till slut smorde skötaren in mig i kortison på mina utslag, och så var hela proceduren klar!

Första gångerna märker man troligen ingen skillnad, men efter ca 5 gånger kanske man börjar få hjälp. Oberoende känns det skönt att ha kommit ett steg framåt i tillfrisknandet! 15 gånger ska jag nu allt som allt gå på behandling, dvs tre gånger i veckan. Inkommande onsdag och fredag ska jag nästa gång, kl 7.15. Huh, man får stiga tidigt upp för att komma iväg i tid!

Dagen avslutade jag med lunch på en italiensk lunchplats tillsammans med sambon.

Manchégosallad
Manchégosallad

Ljusbehandling

Idag ringde äntligen läkaren från hudpolin på Tyks. Han var en riktigt trevlig läkare, som ställde olika frågor till mig angående mina utslag. Orsaken varför han hellre ville ha telefonkontakt var för att påskynda hela processen lite, för tydligen är det jättelånga väntetider för att få komma till hudläkare. 

Efter att jag förklarat vilka alla mina problem varit sedan början av juni, tyckte han att det mesta tyder på atopisk hudexem, det som jag också misstänkt. 

Och det bästa av allting är, att jag nu äntligen ska få behandling för det, dvs ljusbehandling

Själv har jag aldrig varit på ljusbehandling tidigare, men han sa att behandlingstiden är ca en månad, då man ca tre gånger i veckan får själva ljusbehandlingen. 

  
Det här känns helt toppenbra nu, då jag vet att jag kommer att få hjälp snart. Med god tur kunde det ännu hända inom detta år. Hur behandlingarna sen går ihop med jobbet är en annan femma, men nu ska jag först o främst vänta på kallelsen till Tyks. 

Kan väl igen en gång konstatera att jag borde bo någonstans där det är varmt och soligt, åtminstone vintertid. Vi kommer troligen med familjen åka i februari till Spanien, bara alla pusselbitar faller på plats,  så det kan man göra med gott samvete med andra ord. 

Nån med erfarenhet av ljusbehandling?