Din telefon är dålig

image

Min dotter har en Nokia-telefon, en helt vanlig standardtelefon som man kan ringa med, och skicka sms med. En sådan som i mitt tycke passar en 8-åring. Inga extra krusiduller, eftersom den är till för en sak; att ringa med. Hon fick den i födelsedagspresent då hon började ettan, för att vi skulle få tag i henne, eller tvärtom, då hon började gå själv till skolan. En säkerhet helt enkelt.

Hennes telefon är blå, och den är hon jättestolt över.

Men det tycker tydligen inte alla hennes jämnåriga. Hon har fått höra att hennes telefon är dålig, och att Nokia bara är dåligt. Att man ska ha Samsung. Med touch-screen och spelmöjligheter.

Och detta får mig att bli lite ledsen. Att man som åttaåring redan lär sig att om man inte har touch-screen, eller kan spela med telefonen så är den dålig.

Vi gjorde ett medvetet val att inte skaffa det dyraste och nyaste då hon blev sju år. Tänker man tillbaka i tiden så fick jag min första telefon då jag var 16. En NMT som vägde som synden. Jag hamnade stå ibland på stolar, eller ligga längs med golvet för att hitta hörbarhet i min lägenhet i Mariehamn, där jag studerade då.

Och fungerade inte min telefon, så ringde mina föräldrar till en telefonkiosk som låg relativt nära mitt hus. Där stod jag utanför och väntade att de skulle ringa till telefonkiosken på bestämd tid.

Men det vet inte dagens barn något om. För har inte telefonen spelfunktioner eller touch-screen så är det en dålig telefon.

Till vår lycka har min dotter skinn på näsan. Hon tar inte vilken sk-t som helst. Men förstås är ju detta inget man vill höra. Klart man blir ledsen. Till sitt försvar har hon sagt tillbaka att hon tycker jättemycket om sin telefon, och att den fungerar hur bra som helst. Och att alla inte ens har möjlighet att äga en telefon.

Hon är klok, min lilla dam.

Ingen julmarknad för mig

 

I flera år har jag deltagit i Gamla Malmens Julmarknad i Pargas, och sålt mina vitchokladsenap. Det har varit stämningsfullt att se så många glada människor som besökt julmarknaden, och jag har flera kunder som återkommit år efter år.

Men det ligger även ett stort jobb bakom detta. Det har varit ganska stressigt att få mina senap gjorda, eftersom allting måste göras så nära inpå julmarknaden som möjligt pga hållbarheten. Mängderna har ökat för varje år, och jag har fått göra 10-gångerssatser i etapper, eftersom jag inget storkök har. Dessutom vill jag att burkarna ska se fina ut, vilket i sig gör att det blir en ganska lång process innan allting är klart.

Så i år har jag bestämt mig för en paus. I år tänker jag njuta själv av julmarknaden. Jag tänker strosa omkring där och njuta av stämningen som kund. Det här beslutet känns skönt, även om en liten del av mig ändå skulle vilja delta i marknaden. Men pga alla eksem och problem med huden jag haft det senaste halvåret, vill jag minimera stressen och istället njuta. Om jag deltar nästa år eller inte, beslutet jag sedan då den dagen kommer.

OM ivern faller i, kan det hända att jag ändå gör en liten sats vitchokladsenap om det finns intresse. Det meddelar jag om på fb isåfall.

Från julmarknaden 2014

 

Ha en skön lördag! Vi ska gå på julgatsöppningen och sedan delta för tredje året  i julverkstaden som ordnas här i stan. 

Och ni som ska på Bloggalan, ha det superkul!

Ljusbehandlingens negativa sida

  
Nu har jag fått ljusbehandling i tre veckor, och ytterligare två veckor återstår. 

Jag är väldigt positivt överraskad, eftersom jag redan fått så stor hjälp av behandlingen. Alla eksem på kroppen har försvunnit helt, enbart handflatorna har små utslagg fortfarande, som kommer och går. 

Men mitt i allt detta positiva, finns också för tillfället en negativ sida. Nämligen brännskador. För nu är jag röd runt mag – och ryggpartiet. Hade redan lite rodnad på magen förra veckan, så jag skyddade då magen med händerna ca halva tiden av behandlingen. Idag morgon var rodnaden helt borta, och jag tänkte att jag inte behöver skydda kroppen desto mer, än att jag hade bh:n på mig denna gånga pga lite rodnad på bröstet. 

Men nu, gott folk, är jag alltså en kokt kräfta. Och nu är det första gången det dessutom lite svider och hettar. Som om man bränt sig i solen. 

Turligt nog har jag nu två dagar paus, men jag antar att de på måndag måste justera på styrkan, eftersom min hud på utvalda ställen är känsligare än andra ställen. Man ser tydligt vilket hudparti som inte sett solen på länge….

En nära-döden-upplevelse hann jag också bekanta mig med idag morgon då jag körde hemåt från sjukhuset. Ok, kanske lite att ta i. Men anyway. 

Skulle gruppera för att svänga till höger, och av någon anledning hamnade jag lite långt ut på kanten av vägen, på avsvaltskanten som tydligen var ganska hög. Min lilla loppa till bil slirade o skuttade förstås av detta då den är så liten, men hann tur nog styra i tid och räta ut åbäket utan större skavanker. Men hjärtat hoppade nog ett extra varv. 

Fy för mörka mornar. 

Katter och gurkor

Har ni sett den där videon som snurrar på facebook för tillfället där katter hoppar högt i luften då de upptäcker en gurka som placerats bakom dem. Om inte, kolla här:

Min kompis Nina gav idén att testa detta med vår katt Myy. Så var tvungen att göra ett litet socialt experiment. Ni kanske minns att jag också gjorde cirkeltestet med katten, vilket gav ett inte så önskat resultat. Kolla här och få dig ett gott skratt. 

Idag gjorde jag alltså testet på vår trettonåring och vad kan jag säga. Kolla själva. 

Strömsö igen hörni. 

Heal the World

Det är ofattbart hur mycket ondska det finns i den här världen. Fick en klump i magen då jag på morgonen läste om vad som hänt i Paris. Hur många oskyldiga människor som satt sitt liv till. Hur många personer som mist sin anhörig. Så många som utsatts av skräck, våld och hat. 

Var har det gått fel? När slutade människan att älska livet?

Jag blir så ledsen av dessa nyheter. Man känner sig så hjälplös och liten på jorden.  Jag sitter och lyssnar på Michael Jacksons ”Heal the world” och tårarna rinner. Texten går rakt in i hjärtat på mig. För han hade rätt. 

Heal the world. Make it a better place, for you and for me and for the entire human race

Bara vi alla kunde tänka så. 

Mina tankar är hos alla de som på något vis utsatts för våld eller hat i denna onda värld. ❤️

5 avslöjanden om mig själv

Idag tänkte jag avslöja 5 saker som ni kanske inte visste om mig. Förstås kanske de närmaste vännerna redan vet allt detta, men inte alla som läser min blogg. Så håll till godo:

  1. Alla har säkert någon dold talang, så även jag. Nämligen jag får hela min knytnäve i munnen. Jep, I know, en mycket viktig sak att kunna, underhållit många personer i ungdomens dagar med mitt lilla partytrick. Och ja, det går i släkten, för även mina barn kan detta.
  2. För elva år sedan åkte min kompis och jag spontant iväg en sommar till Grekland för att jobba. Vi ville ha lite spänning i livet, och spänning i livet fick vi.

    Det visade sig att arbetsplatsen vi jobbade på var allting annat än EU-vänlig, och vår lön visade sig vara ca 1€ i timmen. Mina arbetsdagar sträckte sig i genomsnitt till 15 timmar, och min längsta arbetsdag var 22 timmar. Vi jobbade två månader i sträck, utan en ledig dag.

    Maten som vi skulle bli bjudna på kunde bestå av riven kål och stekt ägg. T.ex. tomat var för dyrt och fint för oss arbetare.

    Min väninna och jag på trappan utanför vår hus i Grekland.
    Min väninna och jag på trappan utanför vår hus i Grekland.


    Jag jobbade alltså som servitör
    i ett hotell, och för att överleva tog jag alltid i smyg lite mat från hotellfrukosten då serveringen var över. Hade cheferna märkt detta hade jag förmodligen åkt på stryk. Men detta gjorde jag för att överleva. 10 kg gick jag ned i vikt under denna tid, för hade lång väg att promenera till jobbet, och pengar till mat hade jag inte.

    Grekland2

    Lönen betalades också kontant, men aldrig hela summan åt gången, för de ville försäkra sig om att vi inte skulle sticka. Vilket vi sist och slutligen ändå gjorde.
    Ganska sjuka saker har jag varit med om egentligen, då man riktigt tänker efter.

  3. I den ljuva ungdomen spelade jag trummor och sjöng i ett punkband (tjejband) som hette LOWDEAD. Jag hade grönt hår och var jävligt cool.

    Då jag var 15 år  åkte vi till Holland för att banda in en skiva, ”Flies do fall in love”, som jag fortfarande har några ex av på hyllan.

    Vi spelade en gång som förband åt Rasmus (som de hette då, dvs The Rasmus) och Lemonator, och uppträdde i ett ungdomsprogram på TV som hette TIIKERI. Minns att vi också en gång hade spelning i Åbo på Down By The Laituri – festivalen. Haha, det var tider, det!

    Från spelningen med Rasmus och Lemonator.
    Från spelningen med Rasmus och Lemonator.
  4. Jag har en gång varit på den mest absurda arbetsintervjun man kan tänka sig. Ja jag tror att det knappast kunde bli värre än då. En äcklig mansgris som gick under bältet på fel ställe. Usch!

    För den som läst min blogg för fyra år sedan, kanske detta är bekant för. Skrev nämligen om denna intervju idag för prick fyra år sedan. Och det börjar nästan lite koka i mig än idag, då jag tänker på den. För att läsa hela storyn, vänligen klicka här.

  5. Sist men inte minst, jag är en riktig sucker för drama på TV. Alla snyftscener kan garanteras att jag bölar till, och detta blir bara värre med åren. Detta tar ju förstås lite på mitt lilla coola alterego. Tidigare kunde man ändå skylla på graviditet, mammahjärna, amningshjärna osv,  men nu går ju inte längre det igenom.

TACK OCH FÖRLÅT!

seriös

Ugnslax och Chokladpannacotta (LCHF)

Det har varit farsdag hela dagen på bloggen, och fortsätter ännu i samma tema.

Gjorde en farsdagslunch/middag åt familjen idag. Gjorde för ovanlighetens skull fisk, vilket jag annars gör ganska sällan hemma.

farsdagsljus
Farsdagsljuset lyser så fint.

Dottern var igen en gång en ivrig liten hjälpkock. Hon tömde diskmaskinen, skalade potatis och gjorde salladen. Till slut dukade hon ännu bordet. Det är ljuvligt att hon är så intresserad av hushållssysslor och matlagning.

farsdagslunch1

Det blev alltså ugnslax i gräddsås, med blomkålsmos och grönsallad till farsdagsmiddag idag. Barnen åt också kokt potatis till.
Ugnslaxen lade jag i en form, och saltade den med mitt egengjorda ört-havssalt. Stekte laxen i ugn en stund, innan jag sedan hällde på grädde, purjo och citronsaft.

Den kokta blomkålen mixade jag med smör och en skvätt grädde, och saltade till passlig smak.
Det blev en riktigt god middag, om jag själv får säga. Speciellt då jag så sällan gör fisk.

Efter att värsta matkoman lagt sig en stund, var det dags för efterrätten jag gjort tidigare på dagen. Hittade igår kväll ett recept på LCHF chokladpannacotta som jag tänkte testa.

LCHF chokladpannacotta
LCHF chokladpannacotta

Receptet hittade jag på 56kilo.se, närmare sagt här.

Detta var en helt god, men mycket mäktig dessert. Det blev fyra glas av en sats, och portionen var mer än nog per person. Pannacottan blev ganska tjock, så man kunde kanske prova med att lägga ett gelatinbland istället för två nästa gång.

Pannacottan dekorerade jag med spritsad grädde, några blåbär samt hallon.

Juryn var lite delad denna gång; sonen gillade inte alls, medan resten av familjen gillade. Dottern blev så mätt, så även om hon tyckte om den orkade hon inte med hela.

Men absolut värd att pröva på!

En hälsning till New York

Min pappa är i år i New York på farsdagen. Han är där och hälsar på min bror med fru, så det blir inget farsdagsfirande med honom idag.

Jag har tur som har en så pass god relation med min pappa, för jag inser ju att inte alla kanske har det med sina fäder.
Vi bor nästan grannar, och till och med spelar i samma band. Vi träffas oftast flera gånger i veckan, och har man några bekymmer är han någon man kan lita på.

Min pappa i ungdomens år. Min favoritbild som hänger på väggen i vår vindstrappa.
Min pappa i ungdomens år. Min favoritbild som hänger på väggen i vår vindstrappa.

Ha en riktigt skön farsdag där borta i New York!

Vi ses senast på bändiövningen. 😉

Farsdagsfrukost på Ängsvalla

Denna farsdagsmorgon började som de senaste 8 farsdagarna i detta hus; med sång och frukost på säng för pappa. Detta är en tradition som följer med sedan jag var barn.

7.30 väckte sonen mig, och vi smög upp för att fixa farsdagsfrukost. Far i huset har fått sömnens gåva, så det var en enkel match att smyga iväg utan att han vaknade.

Farsdagsfrukost1

Barnen hjälpte till med att göra frukosten i ordning, och alla presenter och kort plockade de fram från sina gömmor. Varje år blir man lika imponerad över de fina alster barnen åstadkommit på dagis/ förskola / skola.

Sonens gåva var en tavla med en bild på sig själv.
Sonens gåva var en tavla med en bild på sig själv.

Dottern hade gjort en jättefin ask av mjölkkartong, och inne i den fanns flera små vykort där hon skrivit små texter på, som t.ex: ”jag gör alltid té åt dig då du begär”, ”tack för att du hämtar godis då du varit bortrest” och ”världens bästa pappa”. 

På fredagsklubben blandis hade hon dessutom gjort en ”frusen ljusstake” av ett glas med fot, havssalt och vatten. 2 veckor hade det tagit att få den klar, var hon viktig med att berätta.

Farsdagsfrukost3

Chokladdessert LCHF-style

Alltså jag tror jag dog och kom upp i himlen efter gårdagens chokladdessert. Krämig kladdkaka, eller som kanske mer är lik en chokladpudding. Men ni hör det själva, choklad + dessert kan helt enkelt inte gå fel.

Efter att vi lyxat till fredagen med tacopaj tyckte jag att vi kunde fortsätta i samma stil, och köra med en efterrätt också. Det är egentligen väldigt sällan jag gör efterrätter eller bakar något sött, det blir bara inte av. Kanske jag får min beskärda del på jobbet, där jag gör mat 1-2 ggr i veckan, och förstås alla middagar hemma. Vad vet jag.

Körde på med mitt googlande igen, och plötsligt dök det upp en dessert som många prisat till skyarna. Den såg relativt enkel ut att göra också, vilket passar mig, eftersom jag är lite för lat att lägga massvis med tid på matlagning.

Chokladdessert1

Och visst, jag förstår att folk prisar detta recept. För det smakade  a m a z i n g . Igen hade jag förstås hela juryn, bestående av 3 familjemedlemmar,  som gav hiss eller diss till denna efterrätt, och juryn var enig: Denna dessert måste vi göra igen!

Receptet hittade jag på chewpakka.se, för att komma till det klicka här.

Jag använde mig av Fazers dessertchoklad (ögon) som var 70 %, och som sötningsmedel karppisokeri. Fyra portioner blev det av receptet.