Vad ska du bli då du blir stor?

Många gånger som förälder funderar man på hurdana ens barn kommer att bli som vuxna, eller ens då de blir lite äldre än vad de är nu. Åtminstone funderar jag. Bara för att det är roligt tidsfördriv.
Dottern ser jag framför mig som någon form av konstnär, tycker hennes drag passar till det.
Hon älskar allt som har med pyssel att göra, och rita och måla kunde hon göra hur mycket som helst. Hon har förmågan att ta fram det vackra i allting, som man kanske själv inte alltid ser. Förvisso är det ju ett barns betraktelse av världen så det behöver ju inte betyda att hon kommer att tänka som så då hon blir vuxen. Men för att ge några exempel:
Det hon nu dagligen säger till mig är bland annat att hon längtar till sommaren för hon vill ha en fin klänning på sig ute och plocka vackra blommor, det saknar hon säger hon. Sättet hon säger detta på är dramatiskt, längtande, och även lite teatraliskt – även om hon menar detta på fullt allvar.

Och idag då vi hade fiskpinnar till middag, ville hon bara ha en pinne till efter att ha ätit upp maten. Jag gav lov att hon själv fick gå och ta en till, och då hon valt vilken hon ville ha sa hon medan hon höll fiskpinnen i sina små händer som en liten fågelunge: ”Jag tog denna fiiina lilla vackra fiskpinne.”
Man kunde nästan trott att hon hade en liten hamster i sin hand och inte en fiskpinne.
Med henne blir vardagen aldrig tråkig. Då hon är glad, är allting så vackert fint och härligt, hon väller en med pussar och kramar och vackra fina ord. Men då det dåliga humöret tar över, då sprakar det om henne, man får nästan hålla sig undan där hon spottar och fräser.
Då hon är ledsen, är hon verkligen jätteledsen, med känslan av att världen går under, allting är dåligt och det är så synd om allt och alla.
Jag har alltid kallat henne för dramaqueen. Hur tokigt det än låter så hittar jag inget mer lämpligare ord för hennes temperament. Alla känslor hon har känner hon till 100 %. Och det är ju fint på sitt sätt. Fast som äldre måste hon ju såklart lära sig att tygla sina känslor. Men det kommer nog med åren. 🙂

Sonen kanske kommer att göra något med musik. Åtminstone ha det som ett fritidsintresse. Han har enda sedan liten baby varit förtjust i musik. Han kunde nästan dansa innan han kunde gå. Ett instrument han för tillfället är hemskt intresserad av är gitarr. Dottern fick en gitarr till julklapp, men det är nog sonen som tagit den som sin egen. Han älskar den.
Förövrigt har han alltid varit lite känslig av sig, tycker om kramar och pussar. Han är den som kanske lite längre avvaktar, till skillnad från dottern, då han träffar nya människor. Jag har svårt att i detta skede desto mer spekulera i vad han skulle syssla med som vuxen, annat än musiken.
Kan hända dessa tippningar helt går åt skogen, vilket de sannolikt gör. Men det är ändå ganska kul att leka med tanken om vad ens barn kommer att göra som vuxna. 🙂

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s