Dagens storartade händelser

Det var som jag befarat. Mitt tröskverk till gamla dator går det inte att samarbeta med, den bara knarrar och funderar och tänker. Och jag tappar mitt tålamod.

Nu har jag gett min sambos dator en chans. Den låter som en traktor eller som en färja kanske, men nu, efter att jag avslutat lite processer i den så funkar den. (Detta borde jag kanske inte säga högt, för datorn kan ju komma på andra tankar).

Soligt och vackert är det ute, men svinkallt! Hade det inte varit för ordverkstaden idag skulle jag säkert ha valt att stanna inomhus och beundrat vädret härifrån. Jag gillar inte riktigt kyla. Men roligt blir det så klart att träffa barnen igen!

Det här med att vara arbetslös är en ny grej för mig, har nämligen aldrig varit det förut. Så vad gör en arbetslös? Söker jobb såklart, men vad annat då?
Idag har jag fixat barnen färdiga för dagis, tampats med datorn som inte samarbetat, skrivit en låt (första låten som jag skrivit på svenska som inte är en barnlåt), kollat efter jobb, planerat inför ordverkstaden. Nu har jag ätit lunch och ska snart börja fixa mig i ordning och dra mig iväg. Storartade händelser, eller hur? Intresseklubben antecknar, haha. Så sa man alltid som liten. 😉

Frys inte ihjäl där ute hörni!

Annonser

2 reaktioner på ”Dagens storartade händelser

  1. Hahh, nej inte fryser man ihäl bara man förstår att lämna fåfängan inne och klä på sig efter väder. Det var faktistk riktigt skönt ute när jag väl klätt på mig nästan allt jag har i garderoben! Nu har vi ved inne så att vi inte behöver går ut förrän till våren. Jag njuter alldeles otroligt av att det är solsken så nog kommer jag säkert att gå ut i alla fall.
    En arbetslöshet kan du tänka som en semester utan slut, haha. Det kommer knappast att räcka allt för länge innan du har ett nytt jobb så duktig och trevlig som du är!

    1. Oj tack Janette, vad glad jag blir! Har nog inte tänkt att denna karriär som arbetslös ska räcka så länge, jag blir för rastlös för det.
      Det här med kläder enligt väder brukar man komma ganska långt med. Igår paltade jag på mig så mycket att jag kände mig själv som en uppstoppad korv, som gick med oböjliga armar och ben (som ett X). Men kallt hade jag inte! 🙂
      Ha det så bra Janette, vi ses i svängarna! Och en liten påminnelse: du har fortfarande din avskedsgåva på jobbet (om inte du varit efter den /fått den de senaste dagarna). 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s