Då drömmarna skulle ätas upp

Idag kväll blev det en allt för lång nattning av barn.
Vi var i tid med dottern och läste saga, redan efter kl 19. Efter några extra kramar (hon var nämligen på jättegott humör) somnade hon lite före kl åtta. Bra så, det gick enkelt och smidigt.

Sedan var det lillgrabbens tur. Han hade dessvärre annat i tankarna än att sova. Det blev mer av ett evinnerligt spring upp från sängen, täcket som skulle på, täcket som inte skulle på, täcket som inte skulle vara i sängen, mamma som skulle läsa, mamma som skulle sjunga, mamma som skulle vara bredvid honom, mamma som skulle släta honom på huvudet, mamma som inte skulle släta honom på huvudet….

Gjorde misstaget och försökte med samma trick som för storesyster, nämligen säga att han ska blunda så han åker till fjäderholmarna och får se vackra drömmar. Men det här med drömmar var lite oklart för hela lillkillen. Han tyckte att vi skulle äta dem, mamma skulle äta drömmar, pappa skulle äta drömmar, Tinja skulle äta drömmar. Han blev riktigt förvånad då jag gick ut ur rummet utan att han fått drömmar. ” Var är drömmarna mamma?!”
Så nej, den taktiken skippar vi härefter för lillkillen.

Han somnade till slut vid nio. Men då hade ju hela nattningrumban tagit nästan 2 timmar och den fina idén om att barnen går och lägger sig i tid liksom hade tappat sin betydelse.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s